Rött och vitt vin

Innehåll

I Sverige odlas vin från plantan Vitis vinifera. Två sorter dominerar idag svensk vinodling. De sorterna är Solaris och Rondo. Solaris är en grön druva som används främst för vinodling i kallare klimat. Rondo är en blå druva som används vid tillverkning av rött vin eller rosé vin. Sortprovning på olika vindruvors anpassning till kallare klimat pågår.

Processen

För att tillverka vin i Sverige behöver druvsorten ha ett plantpass. Dessutom får endast druvsorter som blivit godkända av EU användas för att tillverka vin för kommersiellt bruk. Enligt systembolaget är definitionen för att ett vin ska klassas som tillverkat i Sverige: ”Vin gjort på druvor som odlats i Sverige”.

Vinplantan beskärs i januari-april. Det är viktigt för att få en balans mellan den vegetativa och regenerativa tillväxten i plantan. I augusti börjar druvmognaden och vindruvorna skördas i september till oktober.

Vitt vin

De vita vindruvorna pressas direkt efter skörd och det kan göras på olika sätt. När musten har pressats tillsätts svaveldioxid för att skydda fruktaromerna. Innan jäsningen kan mustens nivån på socker och syra justeras. Jäsningen sker vid 15-20 grader. Det är möjligt att jäsa vinet i en ståltank eller på ekfat. Efter jäsningen lagras vinet för att så småningom buteljeras.

Rött vin

De röda druvorna tas om hand så snabbt som möjligt för att de inte ska börja oxidera eller jäsa. Stjälkarna avlägsnas vanligtvis och därefter krossas druvorna för att få ut så mycket must som möjligt. Krosset förflyttas till ett jäskar och svaveldioxid tillsätts för att få bort oönskade mikroorganismer och stoppa oxidationen. Innan jäsningen kan mustens socker och syranivå justeras. Vinet kan antingen jäsa av naturliga jästceller som finns i druvans skal och i luften eller genom att använda odlad jäst. Det är under jäsningen som olika aromer bildas. När vinet jäser släpper skalet från druvorna sin färg och smak. Jäsningen sker vid 20 till 32 grader i 5-15 dagar. Nästa steg är att separera vätskan från skalmassan och vinet lagras antingen i ståltank eller på fat. Efter jäsningen lagras vinet för att så småningom buteljeras.

Geografisk koppling

De flesta av Sveriges vingårdar finns i södra delen av Sverige, i Götaland. Merparten av dem ligger i Skåne.

Historia

Vin dyker upp i den svenska historien i början av 1000-talet när kyrkan ställde krav på att det vid nattvarden skulle serveras vin. Vid denna tid var vinet en exklusiv dryck som importerades. Handeln reglerades via avgifter som gick till stadskassan. När skeppen kom till Stockholm via Hansastäderna tog vindragarna vid. Deras uppgift var att transportera vinfaten till vinkällarna i staden. Det var en tung uppgift och vindragarskrået fanns kvar ända fram till 1930-talet.

Tillverkning av vin enligt fermenteringsmetoden tog fart i Sverige under 1800-talet fram till 1917. Det var det år som alkoholtillverkning och försäljning monopoliserades. Endast de som producerat vin innan 1917 fick fortsätta. Främst handlar det vid denna tidpunkt om olika typer av fruktmust som fermenteras för framställning av vin. Frukt- och bärviner fick inte längre kallas vin 1933 och näringen slogs ut.

I samband med utvecklingen av hybriddruvor och ny teknik blev det möjligt att odla vindruvor längre norrut. 1999 blev kommersiell vinodling tillåtet i Sverige. Vinodlingen i Sverige är idag småskalig, men intresset för den är stor. Kvaliteten på vinerna kommer öka i takt med att vinproducenterna utvecklas och vinstockarna växer till sig i ålder och rotdjup. Konsumenter efterfrågar idag nya ursprung, nya metoder och annorlunda druvsorter.

Nutida användningsområde

Både möjligheter och utmaningar finns inom vinodlingen i Sverige. Nya druvor utvecklas och provas, rödvinets andel minskar och rosévinets ökar. Andra produkter som orangevin och naturvin börjar bli intressant. Dessutom etablerades 2021 en branschorganisation för yrkesvinodlare.