Smaka Sverige logotyp, länk till startsidan.

Bondböna och åkerböna

Bondbönor och gråärtor.

Bondbönor och gråärtor.

Kategori

Olje- och baljväxter

Landskap

Bohuslän
Halland

Kärt barn har många namn. Bönan Vicia faba kallas både för bondböna och åkerböna. Den finns i olika sorter som används både till mat och foder. Bönan var en av de första grödorna som odlades i Sverige.

Beskrivning

Bönan Vicia faba delas ofta in efter storleken på fröna, som kan vara platta eller mer runda. Småfröiga kallas för åkerböna eller hästböna och räknas oftast som foderväxt. De storfröiga, som främst är trädgårdsväxt, brukar i dagligt tal kallas för bondböna. Ett äldre namn är också välsk böna. Det finns inga klara gränser mellan åkergrödan och trädgårdsgrödan och hela arten sammanfattas under namnet bondböna. Favaböna är ett vanligt namn för samma böna på andra håll i världen.

Sorter

Det förekom ytterst få bondbönor i frökatalogerna runt år 1900 och få har svenska namn. Ett vanligt namn som dock ofta nämns i frökatalogerna är ”Bohusläns delikatess”. En annan går under namnet ”Vanlig” eller ”Ordinär”, men den finns inte bevarad på NordGen. Även ”Hangdown” och ”Windsor” är gamla namn.

Det finns få traditionella sorter utöver de sorter som samlades in med Fröuppropet. När man började samla in sorter för växtförädlingen under början av 1900-talet gjorde man inte detta för bondböna. Förädling av bondbönor har nästan inte förekommit i Sverige före 1960-talet.

Däremot kom det in rätt många sorter med Fröuppropet. Dessa sorter har sparats genom egen fröodling.

Geografisk utbredning

Bondbönan har odlats i hela landet. Under 1800-talets slut och början på 1900-talet odlades åkerbönan mest i Bohuslän och i viss mån i Halland.

Odlingshistoria

Att människor äter bönor är långt ifrån nytt. De småfröiga varianterna av bondböna är, precis som ärter, vete och korn, bland det första som odlades i vårt land. De storfröiga bönorna har funnits i odling i Sverige sedan 1600-talet. Före år 1850 har bondbönor precis som ärtor främst odlats för mat. Bondbönan var under 1800-talet främst en trädgårdsväxt.

Åkerböna odlas idag för djurfoder tack vare sin höga proteinhalt.

Traditionell användning

Bondbönevälling är något som ofta förknippas med bondbönor. Om denna råder också delade meningar, ibland höjs den till skyarna och ibland verkar den helt oätlig. Vanligtvis är det de omogna fröna som använts till detta och ofta står också att bönorna ska skalas.

De mogna bondbönorna har använts som kokta, hela eller till mos, och som malda till mjöl i bröd, gröt och välling.

Nytt framtida bruk

Åkerbönan har under senare år fått en renässans men används nu främst som foder. Att blanda hälften bondbönor i hamburgare börjar bli vanligare.

Uppdaterad

Källor

  • Perby, Maja-Lisa, 2010. Odla, skörda, använda bondbönor. Odlaren nr 2.
  • Osvald, Hugo, 1959, Åkerns nyttoväxter.
  • Wellinder, Stig, 1998. Neolitikum - bronsålder 3900-500 f.Kr. I: Det svenska jordbrukets historia. Janken Myrdal (red.). Band 1.
  • Statistiska centralbyrån. Bidrag till Sveriges officiella statistik. N, Jordbruk och boskapsskötsel. Hushållningssällskapens berättelser jämte sammandrag 1865–1911
  • Keyland, Nils, 1919. Svensk allmogekost. Bidrag till den svenska folkhushållningens historia. Del 1, Vegetabilisk allmogekost