Smaka Sverige
Sötlupin som växer i solen.

Sötlupin är en av alla växter som ingår i familjen baljväxter. Foto: Maria Nordström.

Publicerades

Mer baljväxter från svenska gårdar?

Den 10 februari är märkt av FN som baljväxternas dag, en dag för att uppmärksamma råvarans potential att nå de globala hållbarhetsmålen. I Sverige ökar efterfrågan på växtbaserat protein samtidigt som vi idag endast odlar baljväxter på två procent av vår åkermark.

Baljväxter, så som ärtor, bönor, sötlupin och linser, är riktiga superråvaror. Baljväxter är en bra vegetabilisk proteinkälla som också innehåller långsamma kolhydrater som ger en längre mättnadskänsla. Dessutom innehåller baljväxter mineraler som järn, zink, magnesium och kalium samt vitaminer som folat/folsyra och även fibrer.

Förutom att vara bra för kroppen ger baljväxter också en liten påverkan på miljön. Lägst påverkan har torkade baljväxter. Baljväxter kan också lagras länge, vilket gör att svinnet blir litet. I och med att baljväxterna är rika på protein kan de även ersätta en del av köttkonsumtionen, vilken har en betydligt högre klimatpåverkan än baljväxter.

Kommande rapport om odling av baljväxter i Sverige

Våra konsumtionsvanor av mat håller på att ändras och det finns en allt större efterfrågan på växtbaserade proteiner, däribland baljväxter. Går det att skala upp produktionen av baljväxter, som idag sker på två procent av vår åkermark, för att möta konsumenternas efterfrågan på vegetabiliskt protein och minska importen? Det håller Jordbruksverket genom Sofia Blom, utredare på jordbruksekonomiska enheten, på att undersöka i den kommande rapporten Hur kan en ökad odling av baljväxter i Sverige bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem?

Rapporten kommer att publiceras under 2022, men flera utdrag ur den har redan presenterats. Bland annat under seminariet Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin Länk till annan webbplats. den 23 november. Enligt utredningen finns det flera fördelar med att odla mer baljväxter i Sverige. Baljväxter fixerar kväve och har mindre gödselbehov. Det minskar påverkan på både klimatet och övergödningen. Ett större inslag av baljväxter ger ökad variation och bidrar till biologisk mångfald samt kan minska trycket från växtskadegörare. Mer baljväxter i kosten kan också ge goda effekter på folkhälsan.

Första svenska proteinfabriken invigd

Vinsterna är många. Varför odlar vi då inte mer baljväxter i Sverige? Det som begränsar utvecklingen är bland annat lönsamheten jämfört med andra grödor och en brist på förädlingsanläggningar. Ett första steg i rätt riktning för att möta konsumenternas efterfrågan på svenska växtbaserade proteiner skedde den 19 januari i år. Då invigdes Sveriges första proteinfabrik i Bjuv, Skåne. Fabriken kommer att erbjuda helsvenska proteiner från baljväxter som vuxit, förädlats och packats i Sverige.

Proteinfabriken invigdes av landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg som i ett pressmeddelande i samband med invigningen lämnade citatet:

– Vi ska bygga ett hållbart samhälle, vilket kräver ett hållbart livsmedelssystem. Forskning och innovation lägger grunden för Sveriges hållbara omställning. Proteinfabriken i Bjuv är ytterligare ett exempel på den spännande utvecklingen inom det svenska livsmedelssystemets forsknings- och innovationslandskap.

Visste du att...

… jordnötter och soja ingår i gruppen baljväxter? Även ärtor, bönor, kikärter, linser och lupin tillhör gruppen baljväxter.

Källa: Livsmedelsverket


Dela