Smaka Sverige
Olika snapsglas och en karaff med snaps.

Julens kryddor går igen i våra drycker under högtiden. Foto: Mostphotos.

Publicerades

Julens drycker – med smak från när och fjärran

Kryddorna från julmaten och julbaket går igen i våra drycker under den stundande högtiden. Men vad har vi egentligen för dryckestraditioner i Sverige och var kommer våra smaksättningar ifrån? Nadja Karlsson, dryckesexpert på Spritmuseum i Stockholm, tar med oss på en julresa i dryckens tecken.

– Det finns flera olika traditioner kring dryck under den svenska julen. Dels har vi en tradition kring olika snapsar, akvavit, som kan ses som klassiska spritdrycker. Julöl så klart. Sen finns det även glöggen som är en gammal dryck som förknippas med julen. Jag kan faktiskt bli fascinerad över att den fortfarande är så populär. Och julmusten har en ohotad ställning som det svenska julbordets alkoholfria alternativ nummer ett, säger Nadja Karlsson.

Hur långt tillbaka sträcker sig dessa dryckestraditioner?

– Akvavit, som är ett spritdestillat, började tillverkas under 1400-talet. Det var ryssarna som började servera det till sina soldater för att de skulle orka. När spritdestillatet kom till Sverige användes det först vid kruttillverkning som någon sorts tändning. Först på 1600-talet började drycken förtäras även hos oss, berättar Nadja Karlsson.

Men den alkoholhaltiga dryck som vi började dricka innan just spritdrycker är någon form av spannmålsdryck, som öl eller föregångare till det.

– Just julölen har faktiskt sina anor så långt bak som till 900-talet då vikingarna fyllde sina dryckeshorn med kryddad öl. Vi har alltid eftersträvat något extra gott när det är som kallast.

Glöggen i sin tur blev en jultradition redan på 1800-talet. Och århundradet därefter kom julmusten efter inspiration från Tyskland.

– Vi vill gärna vara traditionella kring jul, även om olika generationer skapar sitt perspektiv på traditionerna. Just nu är det mycket i smakbilden som kretsar kring olika kreationer med gin, till exempel glögg med ginkaraktär.

När kom kryddningen av dryckerna in i bilden?

– Jo så småningom, för några århundranden sedan, börjar vi smaksätta våra drycker och så även till julen. Oftast så har kryddorna varit orientaliska då vi tog med dem från våra långa handelsresor. Exempel på kryddor som hållit sig stadigt i vår smakbild är kanel, kryddnejlika och stjärnanis.

För just akvavit är den klassiska kryddningen fänkål, anis och kummin, även om ytterligare smaksättningar som till exempel dill förekommer.

Ser du några nya smaksättningar på ingång?

– Absolut. Vi börjar bli mer måna om att ta tillvara på de lokala, svenska råvarorna. På västkusten vill vi gärna få in tång i drycken medan i Småland ligger fokus på våra lingon. Du skulle kunna ta fram en glögg på helt svenska råvaror beroende på vilka kryddor och andra råvaror du använder. Glögg är en väldigt flexibel dryck på det sättet.

Nadja Karlsson

Nadja är dryckesexpert på Spritmuseum i Stockholm, där hon arbetat sedan 1999. Nadja har runt 25 års erfarenhet av att arbeta med alkoholhaltiga drycker. Förutom att arbeta med olika drycker har Nadja även en bakgrund som journalist och fotograf.

Spritmuseum

Spritmuseum är ett svenskt museum inriktat på alkoholkulturen i Sverige. Museet ligger i Stockholm och består av tre utställningslokaler, varav en är innehåller den permanenta utställningen Dryckeslandet Sverige.


Dela