Janssons frestelse

Janssons frestelse Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

Vem var den där Jansson egentligen?

Janssons frestelse är en klassiker på julbordet och en del tycker att gratängen förtjänar en hedersplats. Den krämiga potatis- och ansjovisgratängen fyller en självklar plats bland klassiker som julskinka, sill, köttbullar och prinskorv. Men var kommer Janssons frestelse ifrån egentligen?

Skapandet av den goda gratängen tros den kände operasångaren och matkännaren Per Adolf Pelle Janzon (1844-1889) ligga bakom. Inspirationen till Janssons frestelse var ”ansjovislådor” med anor från 1800-talet som hade liknande innehåll.

Att gratängen blev kallad Janssons frestelse är däremot tack vare en annan person. I den gastronomiska kalendern från 1989 skriver den gastronomiska akademien att det var societetsdamen Elvira Stigmarks kokerska som namngav rätten. I samband med en vickning efter biofilmen ”Janssons frestelse” bjöd hon på en varm smörgås med kokt potatis, ett ägg och två korslagda ansjovisfiléer. Begreppet Janssons frestelse myntades och rättens namn accepterades 40 år efter Janzons död. Receptet publicerades för första gången år 1940 och blev snabbt en klassiker på julbordet.

En klassisk Janssons frestelse

Ingredienserna i Janssons frestelse består i huvudsak av potatis, lök, grädde, ansjovis och skorpmjöl. Rätten gräddas i ugnen. Den karaktäristiska smaken kommer från ansjovisen. Det är en jäst och kryddad skarpsill. Kryddorna som används är bland annat sandelträ och kryddpeppar. Dessa kryddor har funnits i Sverige sedan senmedeltiden. Andra kryddor är kanel, svartpeppar, lagerblad, kryddnejlika, oregano och kardemumma.

Gott är det hur som helst och Janssons frestelse är en klassiker som står sig. Enligt Livsmedelsföretagens årliga undersökning ”Julmatsundersökning 2020” är Jansson populär. Den kommer på andra plats på frågan om ” Vilken av följande rätter är din absoluta favorit på julbordet?” Det är endast julskinkan som står högre i kurs.

Källor: