Äkta Gränna Polkagrisar
Äkta Gränna Polkagrisar. Foto: Malena Bathurst, Jordbruksverket
I produktion sedan
År 1859
Äkta Gränna polkagris är en rödvit godisstång som har tillverkats i över 150 år. Varje sommar besöker tusentals resenärer på E4 den lilla staden vid Vättern för att se och uppleva hantverket på plats.
Innehåll
En Äkta Gränna polkagris är en hård godisstång som väger cirka 50 gram. Den innehåller socker, glykos, vatten, naturlig pepparmyntsolja, ättika och naturlig rödfärg, vanligen karminrött.
Processen
Renheten i sockret, koktemperaturen, temperaturen i luften och luftfuktigheten påverkar bakningen och hur polkagrisen till slut blir. Det är sådant som bagaren måste lära sig att känna av och ta hänsyn till.
Bakningen inleds med att socker, glykossirap, vatten och ättika blandas i en stor öppen kastrull. Massan kokas samman i upp till 150 grader till en smet. Degen hälls ut på bakbord, ofta i marmor, för att svalna av. När degen har svalnat till cirka 70 grader börjar bagaren att arbeta in luft i den. Det gör degen vit och porös. I början arbetar man för hand, men sedan tar man hjälp av en dragmaskin eller en krok på väggen. Samtidigt smaksätts degen med pepparmyntsolja.
En liten del av degen tas åt sidan och färgas röd. Den används i ett senare skede för att skapa den röda rand som är så typisk för polkagrisar.
När degen har fått tillräckligt med luft är det dags att forma polkagrisarna. Degen behöver vara varm för att man ska kunna göra det. Därför flyttas degen över till ett bakbord av trä där den svalnar långsammare. Bagaren har ändå bara tio minuter på sig att baka ut degen. Först formas degen långsmal. Därefter läggs den röda degen på. Sedan viks och tvinnas degen till en stor polkagris som rullas ut på bakbordet och klipps på mitten. Dessa två delar rullas i sin tur till tunnare stänger för att sedan återigen klippas på mitten. Detta upprepas tills polkagrisarna fått den längd och tjocklek som bagaren vill ha.
De bakade polkagrisarna får sedan ligga på ett rullband och svalna. Rullbandet rör sig hela tiden för att polkagrisarna ska få en jämn och rund form.
Slutligen kontrolleras kvaliteten och de godkända polkagrisarna slås in i ett omslagspapper.
Skyddad EU-beteckning
Gränna Näringslivsförening, polkagrisgruppen, har genom Hushållningssällskapet Skaraborg ansökt hos EU om Skyddad geografisk beteckning (SGB) för Äkta Gränna polkagris. Den 21 juni 2022 meddelade EU-kommissionen registreringen som skyddad produkt.
Geografisk utbredning/koppling
Äkta Gränna polkagrisar bakas i norra Småland på östra sidan om sjön Vättern i Gränna socken. Socknen består av Gränna stads- och Gränna landförsamlingar.
Historia
Den första person som började att baka polkagrisar var änkan Amalia Eriksson. 1859 fick hon tillstånd av staden Gränna för att göra polkagrisar.
Konfekten gjorde succé och beskrivs redan i slutet av 1800-talet i Svenska Turistföreningens tidskrift och nämns för första gången i boken Getapulien: vandringar och forskningar i Smålands bygder år 1883.
"Tre ryktbara Grenna-specialiteter…nemligen…rödpäronen…enbärsdrickat…de s.k. "polkagrisarne" som äro de sötaste grisar i verlden.”.
Kronprinsen, blivande kung Gustaf VI Adolf, besökte Amalias bageri 1915. Hennes dotter Ida Eriksson hjälpte till vid tillverkningen och tog sedan över driften efter sin mor fram till 1945. Vid den tiden fanns det flera polkagrisbagare.
Samma år invigdes motorvägen Riksettan mellan Helsingborg och Stockholm som gick genom Gränna. Det gav ett väldigt uppsving för försäljningen. Att öppna upp bagerierna och visa hur tillverkningen gick till blev ytterligare ett sätt att intressera kunderna. Idag finns ett dussin sådana bagerier.
1997 restes en bronsstaty till minne av Amalia Eriksson. Den står i Södra Parken i Gränna.
