Smaka Sverige

Svarta vinbär

Svarta vinbär hänger på en gren.

Svarta vinbär. Foto: Jordbruksverket.

Kategori

Frukt, bär och svamp

I produktion sedan

År 1816

Svarta vinbär är vildväxande i vårt land ända upp till Tornedalen. Men bärbusken odlas också i våra trädgårdar.

Beskrivning

Svarta vinbär växer på buskar som blir runt 1–2 meter hög. Bären är svarta, söta och mycket smakrika. Svarta vinbär innehåller en hög C-vitaminhalt. C-vitaminhalten i svarta vinbär är ungefär fyra gånger så hög som i apelsiner.

Svarta vinbär har en karaktäristisk doft som kommer från de små gulbruna hartskörtlar som sitter på bladen, framförallt på undersidan, och på bären.

Sorter

Det finns flera svarta vinbärssorter som bär norrlandsklingande namn. Dessa har tillkommit genom urval från lokalt växande buskar. Det finns även enstaka lokalsorter från Mellansverige. Pom, Programmet för odlad mångfald, bevarar sorterna ”Janslunda” från Sörmland och ”Finnskogens druva” från Värmland.

Gröna vinbär

Gröna vinbär är en mutation av svarta vinbär. Gröna vinbär smakar som svarta vinbär, men är sötare.

Sortlista

Svarta vinbärPDF

Mognadstid

Blommorna är grönaktiga i hängande klasar och blommar i maj–juni. Bären är svarta och mognar i juli.

Vinbärsbuskar bör beskärs på hösten. Det ger bättre skörd med större och sötare bär kommande år.

Historia

Svarta vinbär tros ursprungligen ha odlats för medicinskt bruk. Såväl de aromatiska bladen som bären nyttjades. I S. Liljeblads flora från 1816 rekommenderas te av skott och späda blad som botemedel mot gikt. Bärmos av svarta vinbär skulle istället vara bra mot halsont.

Storfruktiga bärbuskar blev inte vanliga i Sverige förrän vid 1800-talets slut, då plantskolorna importerade sorter från bland annat Holland och England. Dessa sorter skades dock svårt under 1940-talets kalla vintrar. Bäst klarade sig sorten 'Brödtorp' som härstammar från den finska skärgården.

Att 'Brödtorp' klarade sig så bra födde ett intresse för att nyttja den inhemska genpoolen i ett sortutvecklingsarbet. Efter de svåra vintrarna påbörjades därför en inventering av svarta vinbär i norrländska hem- och handelsträdgårdar. Buskar som visade på särskilt goda odlingsegenskaper förökades och togs in till provodling vid försöksstationen i Öjebyn. Sortutvecklingsarbetet resulterade i att de lokala sorterna 'Öjebyn', 'Sunderbyn' och 'Nikkala' kunde introduceras i handeln under 1950-talet.

Traditionell användning

Förutom att ätas just som de är har svarta vinbär främst använts till saft och marmelad. Både bären och bladen kan användas som mat, krydda och medicinalväxt. Bladen används till inläggingar och te.

Uppdaterad 15 juli 2021