Vänerlöjrom: Från sjö till bord

Film: Smaka Sverige möter Vänerlöjrom

Matens ursprung blir allt viktigare för konsumenter. Som en hjälp vid köp av en produkt kan konsumenten ta hjälp av olika märkningar som visar dess ursprung och särskilda kvalitéter. En sådan kvalitetsmärkning är skyddad EU-beteckning. Producentgrupper kan ansöka om skyddad EU-beteckning för sin produkt, en märkning som då lyfter råvarans ursprung och historiska koppling till platsen.

Vänerlöjrom ekonomisk förening har målinriktat arbetat för att få en skyddad EU-beteckning för Vänerlöjrom. Ett arbete som resulterade i att Vänerlöjrom fick sin ansökan om skyddad ursprungsbeteckning godkänd av EU den 17 november 2021. Det har varit föreningens största mål att få detta godkännande, att få stämpeln som högkvalitativ produkt. Godkännandet använder föreningen till att öka medvetenheten kring Vänerlöjrom.

Förutom att själva produkten fått en skyddad EU-beteckning är det flera aktörer i kedjan som kan nyttja märkningen på olika sätt, från framtagning av produkten till att den hamnar på konsumentens tallrik.

Producentorganisationens roll i ansökningsförfarandet

Det är Vänerlöjrom ekonomisk förening och de producenter som ingår i den som har ansökt om skyddad EU-beteckning för sin produkt Vänerlöjrom. Föreningen består av fiskare som har lång erfarenhet av att framställa hantverksmässig Vänerlöjrom. Även om fiskarna ingår i olika företag måste löjrommen från siklöja beredas på samma sätt utifrån förutbestämda kriterier. Det finns ett gemensamt system för att följa upp beredningsprocessen och produktkvaliteten.

Thommy Möller är ordförande i föreningen och han har fiskat löjrom sen mitten av 80-talet. Han säger:

– Nu när vi fått ursprungsbeteckningen behöver vi märka upp burkarna med den så att folk får reda på att vi har fått den. Sen behöver vi göra så mycket reklam som möjligt. Vi vill nå ut med budskapet att vi har en ursprungsbeteckning till våra kunder.

Framställningen/processen

I och med den skyddade EU-beteckningen måste all Vänerlöjrom framställas på samma sätt. Annars får slutprodukten inte använda det produktnamnet. Den skyddade beteckningen blir därmed en kvalitetsstämpel som gör att konsumenten med säkerhet kan veta att produkten är äkta och håller samma exakta standard oavsett var den köps.

Fisket

Siklöjan fångas enbart i garnnät med minsta storleken på maskorna, det vill säga 16,5 millimeter stora. På detta sätt fångas endast de största fiskarna. Varje fiskare får använda maximalt 1400 meter nät per fisketillfälle. Fisket bedrivs av licenserade fiskare med tillstånd utfärdade av Havs- och vattenmyndigheten. De båtar som används är mindre fiskebåtar. Siklöjan får fiskas mellan 17 oktober till 17 december. Det är då siklöjan leker och är romfylld.

Beredning

När siklöjan har fångats börjar beredningen av rommen. Det är en hantverksmässig process med flera moment för att få fram den högkvalitativa produkten.

Skakning

Ur garnnäten skakas fiskarna loss med speciella skakmaskiner och därefter sköljs de för att klämmas.

Klämning, vispning och sköljning

Siklöjans rom kläms ur för hand. Fisken bryts upp i mitten av buken för att rommen ska kunna kläms ut och samlas ihop i kärl. Alla fiskar behöver brytas då det inte går att se om fisken är romfylld eller inte.

Nästa steg i processen är vispning. Det innebär att rommen vispas försiktigt för att inte förstöra romkornen. I detta steg rensas rommen från blod, hinnor och trasiga korn. Efter vispningen sköljs rommen 3-5 gånger i rent, kallt vatten för att de sista orenheterna ska avlägsnas. För att kornen inte ska tappa färg eller svälla behöver vispning och sköljning vara så kort som möjligt.

Silning och torkning

När kornen är sköljda silas den för att det sista vattnet ska avlägsnas innan den hängs i finmaskiga dukar i kylrum för att torka. Temperaturen i kylrummet ska hålla mellan 3-6 grader och torkningen pågår i cirka två dygn. Vikten under torkning reduceras med cirka 8-10 procent.

Saltning och paketering

Efter torkning är det dags för saltning av rommen. Rommen saltas med ett specifikt jodfritt salt. Salthalten uppgår till 4-4,5 procent. När rommen har saltats och rörs om kan det bildas gas som ska avdunsta för att förhindra att en unken doft uppstår i ett senare skede.

Sista steget i processen är paketering och märkning av produkten. En etikett sätts på som visar att det är Vänerlöjrom och att den har en ursprungsbeteckning, så kallad SUB, från EU. Därefter är det dags för försäljning av rommen till olika kunder, däribland till restauranger och direkt till konsumenter.

En hantverksmässig beredning

Beredningen sker manuellt och arbetet engagerar ett stort antal personer som har kunskap i den speciella teknik som krävs för att för hand klämma löjrommen ur siklöjan

– Att producera Vänerlöjrom är ett gediget hantverk. Vi har fått vara med och lyfta Vänerlöjrom genom ett upplevelsepaket där besökaren får vara med i hela förädlingsprocessen. På så sätt marknadsför vi den fina hantverksprodukten, säger Marlene Tagesson på Spikudden.

Restauratören

I Spikens fiskeläge nyttjar restaurangerna den högkvalitativa råvaran. Restaurang Sjöboden i Spikens fiskehamn tillagar mat med god kvalitet och använder gärna lokala råvaror när det är möjligt. Petter Nordgren som är ägare av Restaurang Sjöboden berättar att de arbetar med Vänerlöjrom till den grad att alla menyer har något inslag av den ursprungsmärkta råvaran.

Petter säger:

– Att Vänerlöjrom har fått en ursprungsmärkning gynnar alla aktörer runtomkring. Framförallt genom ett ökat intresse från turister. De internationella besökarna har större kännedom om märkningen och det kommer att gynna platsen.

Destination Läckö Kinnekulle

Destination Läckö Kinnekulle har arbetat med Vänerlöjrom som en besöksanledning sedan 2013 i Spikens fiskehamn. Utvecklingsbolaget tog fram ett paket som heter ”Det stora Vänerlöjromspaketet” tillsammans med aktörerna i fiskeläget. Genom paketet får besökaren möjlighet att uppleva fisket, beredningen och själv få njuta av Vänerlöjrom. Besökaren får äta en löjromsinspirerad lunch, åka på en upplevelsetur med en yrkesfiskare i Vänerns vackra skärgård och uppleva löjromsberedningen och följa hantverket på nära håll.

Anna Ohlin Ek som är VD på Destination Läckö Kinnekulle säger:

– En skyddad beteckning från EU för Vänerlöjrom kommer ha betydelse för måltidsturismen. Det har ett stort värde för destinationen med möjlighet till att förlänga säsongen. Vi kommer kunna lyfta produkten än mer som reseanledning och få ett större internationellt intresse.

Hon berättar också att det förs dialog kring vilka möjligheter som finns att ta fram fler produkter kopplat till Vänerlöjrom och på vilket sätt besökaren kan ta del av fler paketerade upplevelser kopplat till Vänerlöjrom.