Smaka Sverige logotyp, länk till startsidan.

Varför ansöka om skyddad EU-beteckning

Kalix Löjrom.

Kalix Löjrom. Foto: Sara Danielsson/Pressbild

Kategori

Skyddade EU-beteckningar

Motiven till att svenska producenter valt att skydda sina produkter genom att ansöka om SUB eller SGB varierar och avspeglar både produkternas karaktär och den geografiska regionen. Det finns emellertid vissa gemensamma drag som handlar om att bevara traditionellt kulturarv, bevara arbetstillfällen och skydda produkten från plagiat och varumärkesintrång.


Traditionell och unik produkt

Ett gemensamt motiv har varit produktens traditionella koppling till regionen och/eller att produkten är unik. Önskan att bevara ett regionalt kulinariskt kulturarv var exempelvis orsaken till att dåvarande ägaren till Johanna Jeppssons Spettkaksbageri i Malmö beslöt sig för att ta fram underlag till en ansökan om skyddad geografisk beteckning för av Skånsk spettkaka. Spettkakan har en mycket regional marknad och en trogen köpkrets. Produkten är svårtransporterad och lämpar sig därför sämre för export. Ansökan var därmed huvudsakligen ett led i den regionala marknadsföringen.

På liknande sätt framhålls den traditionella kopplingen till regionen och produktens unika egenskaper som ett av de bakomliggande skälen till ansökningar om skydd för Bruna bönor från Öland och för Kalix Löjrom, även om det huvudsakliga skälet i dessa fall var ett annat.

Bevara arbetstillfällen

På Öland har man odlat bönor i mer än 100 år och de odlade bönsorterna är speciellt framtagna för öländska förhållanden. Från och med 1990-talet utgick arealbidrag eller miljöstöd för odling av bruna bönor på Öland. När stödet halverades från 2 700 till 1 400 kr/ha, samtidigt som världsmarknadspriset på bönor sjönk, hotades bönodlingen. Ansökning om certifiering tillkom som ett försök att bevara bönodlingen och de arbetstillfällen den genererade. Bruna bönor från Öland ansökte om certifiering både enligt EU:s regler och enligt reglerna för så kallade presidiaprodukter inom Slow Food.

En liknande önskan att bevara arbetstillfällen var också ett av motiven till att Kalix kommun engagerade sig i ansökan om skydd för Kalix Löjrom. Förhoppningen var att certifieringen skulle leda till ökat pris på produkten och att detta skulle säkra arbetstillfällena inom fiskenäringen och även bidra till att fisket blev långsiktigt hållbart genom att minska behovet av att ta ut större mängder fisk för att kompensera för den allmänna kostnadsutvecklingen. Det huvudsakliga skälet till ansökan var dock behovet av att skydda produkten mot plagiat.

Skydd mot exploatering

Kalix Löjrom är en gastronomisk prestigeprodukt och som sådan utsatt för plagiat och varumärkesintrång. Det fanns därför ett önskemål från bland andra krögare på välkända restauranger om en äkthetsgaranti samtidigt som man förklarade sig villig att betala ett högre pris för garanterat äkta Kalix Löjrom. Ett sätt att förbättra skyddet mot illegal användning av produktnamnet var att registrera produktnamnet som en skyddad ursprungsbeteckning enligt EU:s regler.

Bevara kulturarv, sorter och raser

För den grupp som står bakom ansökan om skyddad ursprungsbeteckning för kött från Hånnlamb var det huvudsakliga målet att skydda det gotländska Gutefåret och se till att det fortsätter behålla de egenskaper som rasen utvecklat under århundraden av anpassning till naturförhållandena på Gotland.

Av liknande skäl har föreningen Gutekorn påbörjat arbetet med en ansökan för att bevara ett kulturhistoriskt betydelsefullt arv av spannmålssorter som odlats på ön sedan bronsåldern och som har mycket specifika egenskaper.

Uppdaterad

Källor

  • Nygård, O. 2015: Att ansöka om skyddad ursprungsbeteckning, och skyddad geografisk beteckning eller registrera en garanterad traditionell specialitet.