Smaka Sverige logotyp, länk till startsidan.

Litteratur om matkultur i Svealand

Ängamat serverad i en tallrik.

Ängamat är en populär maträtt i Närke. Foto: Jurek Holzer/TT.

Materialet om regional mat är indelat efter landskap, då den mesta av litteraturen utgår från den indelningen. Litteraturen om svensk mat och dryck fokuserar generellt på de välbärgade delarna av böndernas mat- och måltidskultur. Arbetarklassen är sällan representerad.

Litteraturlistorna nedan innehåller framför allt större verk och fallstudier. Därutöver finns även många kortare artiklar som publicerats under åren.

Västmanland

Axelsson, A. 1925. ’Beskrifning om almogens sinnelag, seder wid de årliga högtider, frierier, bröllop, barndop, begrafningar, widskepelser, lefnadssätt i mat och dryck, klädedrägt, sjukdomar och läkemedel, ortens läge och beskaffenhet, i Snäfringe härad, Strömsholms lähn och Munketorps contract.’ I: Västmanlands fornminnesförenings årsskrift. Nr 15, s. 3-29.

Södermanland

Bergström, A-L. och Wachtmeister, I. 1988. Sörmländska matminnen, Nyköping: Sörmlands museums förlag.

Ek-Nilsson, K. 1974. Vattgröt och klimp: om matvanor i Södermanland under 1800- och 1900-talen. Nyköping: Södermanlands hembygds- och museiförbund.

Uppland

Isaksson, S. 2000. Food and Rank in Early Medieval Time. Stockholm: Archaeological Research Laboratory, Stockholm University

Liby, H. 1994. Uppländsk undfägnad. Matkultur och recept, tradition och anpassning. Uppsala: Upplandsmuséet.

Närke

Lindstén, I-G. 1992. Ölsupa och ängamat: mat och mattraditioner i Axbergs och Hovsta socknar. Örebro: Axberg-Hovsta hembygdsförening.

Värmland

Ander, J., Eklöf, O., Ander, S. 1987. Mat i Värmland: värmländsk matkultur för nutida bruk. Karlstad: NWT.

Berglund, H. 1972. Från värmlandskorv till kungarätt: gammaldags recept. Karlstad.

Eles, H. 2000. ’Swedish elk hunting: A hunt for meat in Northern Värmland in the 1990s. I: Lysaght: P. (ed). Food from nature. Attitudes, strategies and culinary practices. Uppsala: Kungl Gustav Adolfs akademien för Svensk folkkultur.

Fjellström, C. 1993. ’Hälsoupplysning och drömmen om ett bättre liv: matvanor i ett industrisamhälle ur värmländskt perspektiv.’ I: Insulander, B-I. Den svenska historien möter Värmland. Karlstad: Värmlands museum.

Lindell, G. 2010. ’Mat och hushållning på gården.’ I: Värmland förr och nu, Karlstad: Värmlands museum.

Lorentz, K., Ludvigsson, B. 1995. Det doftar Värmland: mat och miljöer i ett landskap. Karlstad: Värmlands museum.

Lorentz, K. 1997. The flavour of Värmland. Fine cuisine and ambience in one place. Karlstad: Värmlands museum. Värmland:

Persson, Å., Schyman, C. 2014. Smaka på Värmland. Västerås: Icaförlaget.

Thunberg, B. 2005. Sinnenas landskap, Karlstad: Wilja förlag.

Dalarna

Ankert, K, Broman, J., Elmqvist Broman, M., Nelander, G. 1998. Dalmål – från barkbröd till björnstek. Falun: Dalarnas museum.

Ek-Nilsson, K. 1999. ’Mat och dryck’. I: Pettersson Täpp, J-E (red). Mora, Sollerö, Venjans och Våmhus socknars historia 3. Mora.

Lindblå, M. 1986. Dalamat. Falun : Falu kuriren.

Skribent

Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds Universitet

Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola

Uppdaterad