I sina samlingar har Folklivsarkivet i Lund ett antal arkivdokument och böcker som är av stort intresse för arbete med kulinariska arvet. Folklivsarkivet i Lund är dokumentationscentral för folklig kultur i södra Sverige och har ett nära samarbete med Institutionen för kulturvetenskaper på Lunds Universitet. Arkivet har som mål att bygga ett fysiskt/elektroniskt matkulturbibliotek.
Nedan finns en utförlig beskrivning av innehållet i Folklivsarkivet.
Tryckta kokböcker
Sedan 1970-talet har Folklivsarkivet byggt upp ett specialbibliotek av kokböcker och övrig litteratur om kosthåll. Samlingen innehåller cirka 300 titlar. Särskilt värdefulla har den stora mängden småtryck varit eftersom dessa sällan bevarats in i vår tid och inte heller återfinns i biblioteken. Ett annat intressant material är arkivets handskrivna receptsamlingar. De härstammar från högre ståndsmiljö och den äldsta är från 1700-talet.
Insamling av handskrivna receptböcker
Folklivsarkivet har en pågående insamling av handskrivna receptböcker. Dessa receptböcker och matsedlar från krogar och storkök har man bett att få låna för kopiering. Målet är att skapa ett matkulturarkiv som en del av Folklivsarkivet...
Receptstafetten
Folklivsarkivet har en förteckning över recept för olika maträtter och bakverk som samlats in genom upprop i tidningen Land. Grunddokumenten finns inte elektronisk, men kan ses och skrivas av under besök på museet.
Årets och livets högtider
Det finns tre filmer om ägg som som är fritt tillgängliga på arkivets hemsida. Filmerna visar tre skånska traditioner: Äggapickning, Äggarullning och Äggakastning.
Brännvinsbrännerier
Folklivsarkivet har ett omfattande material med frågeformulär och annat som samlades in från brännerier i Skåne, Blekinge och Småland under 1970-talet. Arbetet genomfördes inför att brännerierna skulle läggas ner.
Näringar och levnadssätt
På Folklivsarkivets hemsida finns en förteckning över växter och djur, beskrivning över fiske, bakrecept, ölrecept, tätmjölk, med mera ifrån flera olika län.
Högtider och folkbruk
På sin hemsida har Folklivsarkivet också en förteckning medr beskrivningar över olika fester och högtider som till exempel bröllop, dop, begravningar och valborgsfirande.
Manuskriptarkivet
Denna arkivserie innehåller traditionsuppteckningar, intervjuer och svaren på de frågelistor som Folklivsarkivet sänder till sina fasta meddelare. Intervjuerna skrivs ut (transkriberas) så ordagrant som det är möjligt. Numera sparas även många intervjuband. Manuskriptarkivet är sökbart via Folklivsarkivets webbdatabas. För närvarande är registret uppdelat på två databaser som kompletterar varandra, Sökregister för manuskriptarkivet 1913-1990 och Sökregister för manuskriptarkivet 1990-2009.
Databasen REAL
Databasen REAL har över 200 000 poster och är en avskrift av Folklivsarkivets realkatalog som består av lappar med kortfattade utdrag från uppteckningarna om sydsvenskt folkliv. Realkatalogen började utarbetas under 1930-talet och arbetet med att fylla på uppgifter pågick fram till 1960-talets början. Realkatalogen kompletterar databasen MARK vid sökning i Manuskriptarkivet genom att den är avsevärt informationsrikare.
Att söka i de olika arkiven
För att söka i arkivet är det lämpligt att söka via Databasen Real. Man skriver in sökordet och avslutar med ett dollartecken, $.
Högst upp i vänstra hörnet av varje svar finns ett Accessionsnummer. Detta nummer används för att söka det elektroniska dokumentet som finns under de tidigare nämnda sökregistren.
Sökresultaten sträcker sig fram till och med år 1963. Denna tidsgräns har bestämts av etnologerna av hänsyn till de personer som har svarat.
Frågelistor
Frågelistorna har sammanställs av arkivet tillsammans med forskare, vilka oftast bedriver ett forskningsprojekt om frågan. Måltidsforskarna Paulina Rytkönen och Håkan Jönsson har tillsammans med Folklivsarkivets personal tagit fram en förteckning över frågelistor med koppling till mat- och dryckeskultur.
Skribent
Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds Universitet
Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola
Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola